Jag är förbannad och frustrerar. Sliter mitt hår, på gränsen till att spricka mitt itu. Det blir ett till inlägg, läst av få och syns inte heller men för oss som tystats ned så länge, för er ska jag STRIDA.

 

Alla som mobbats, mobbas, utelämnas, hånats, gråtit. Alla som har sår som aldrig vill läka, som skadats och formats till vandrande psykiska lik, vi som ständigt har någon som trasslar ihop det för oss i huvudet. 

 

Jag ska stå upp för oss. Jag ska göra det jag kan. Vi ska klara det här, vi ska inte besegras av mobbare eller våldtäktsmän eller nonchalanta vitrockade eller slipsmiffon i alla partier som ska styra vårat förbannade ihopplåstrade land. DET ÄR NOG NU!